vedervärdigt

Låt mig vara singel

Kategori: Allmänt tjaffs

"...varför träffar hon ingen?"
Varför skulle jag göra det?
 
Jag upplever att det tisslas, tasslas och undras. Det händer inte mycket på kärleksfronten och jag har inte bråttom heller. Går det att ha bråttom ens? Kan man påskynda en sådan grej? Nej, skulle nog de flesta svara. Det är väl klart att jag vill träffa någon, det vill väl de flesta, men hittills har det bara inte klaffat och jag tror, att det faller mer naturligt för vissa än vad det gör för andra. "Du är för kräsen." Kräsen? Det är väl inte jag själv som väljer vem jag blir kär i? Säg det till den delen av hjärnan som gör att jag känner dragningskraft och där det uppstår kemiska reaktioner.
 
 
 
 
"Du är lite fööör självständig."
Hur i helvete kan man vara "för självständig?" Är det någonsin någon som säger så till en man? "Du är lite för självständig." Det lät långsökt, eller hur? Det är långsökt oavsett vem man säger det till. Vi lever inte på stenåldern längre där vi är beroende av flocken, vi lever på 2000-talet. Det är inga problem att bo själv. Det är inga problem att ta hand om sig själv. Jag har mina vänner och jag har min familj om det skulle vara något. Jag är absolut inte ensam och är inte heller "utstött från flocken."
 
"Det finns hur många dejtingsidor som helst..."
Och? Jag har tittat på sidorna men det är inget som tilltalar mig. Dessutom är det väldigt svårt att avgöra en människa på en liten text och några bilder. I så fall får man ta sig tiden och plöja igenom alla dessa människor och träffa dom, vilket jag inte har tid med. Ja, man TAR SIG TID, men eftersom jag har ett deltidsjobb och en karriär som jag arbetar på, har jag väldigt lite tid. När jag har tid, ägnar jag hellre den åt mina vänner och familj än att försöka jaga tag i en eventuell partner. För det är faktiskt inte viktigast i mitt liv. Inte just nu och jag väljer själv när det i så fall blir viktigt.
 
"Vi kan inte bjuda henne på festen, hon kommer vara den enda singeln..."
Tack för den. Vi är väl vänner? Är ni medvetna om att det är NI som gör ett problem av det, inte jag? Är jag bjuden på fest (eller vad det nu är för tillställning), är det antagligen folk jag känner och då är jag där för att det är FEST och för att man ska umgås. Jag umgås jättegärna med mina vänner. Jag pratar gärna med folk jag inte känner heller Jag är inte alltid ute efter att ragga på någon eller att ligga med någon. Min hjärna sitter i huvudet, bakom ögonen eller hur man ska förklara det, inte mellan benen. Vill jag inte komma på festen (av vilken anledning som helst) så kommer jag inte heller. Svårare än så är det inte.
 
"Hon har varit singel väldigt länge. Är hon kanske homosexuell?"
Vad är det som säger att jag är homosexuell, bara för att jag har varit singel länge? Är homosexuella singlar längre än heterosexuella? Då borde bisexuella ha ett sprudlandde kärleksliv, eftersom de har mer att välja på?
 
"Vill du inte träffa någon?"
Jo, det är klart att jag vill det. Den dagen, den sorgen. ;)
Men jag gör ingen jävla grej av det och mailar inte 34543475834534 killar om dagen på diverse dejtingsidor i hopp om att få napp.
 
"Hon kan ju inte ha någon sexlust..."
Är kärleksliv och sexliv samma sak? Vad har just Du med det att göra förresten?
 
Sluta tissla, tassla, undra och hålla på. Det är ingen sjukdom, jag är frisk på alla sätt och jag mår bra. Som tidigare nämnt så har det bara inte klaffat rätt ännu. Ren otur kanske, men det här är inget jag kan rå för. Lika mycket som man väljer vem man blir kär i. Hoppas ni fattar nu för jag blir faktiskt ledsen ibland av allt detta här. Kränkande eller inte, men ha det i åtande.
 
Så... låt mig vara singel och låt mig må bra.
 
 
 
Kommentera inlägget här: